Tidigt imorse var det tänkt att jag skulle bege mig till gymmet. Det var min tanke igår iallafall. Men som vanligt blir det aldrig som jag har tänkt. Vaknade med superenergi. Men som alltid är det någoting som måste göras. Imorse var det en hög med disk, en tvättmaskin som skulle hängas och en jädra massa mer måsten. Frukosten tog längre tid än vanligt att få i sig, så jag kände att det inte var värt att stressa iväg till gymmet innan jobbet. Men träningssuget fanns där! Drog på mig träningskläderna, tog fram en matta och drog på musiken på högsta volym. Armhävningar, sit-ups, ryggöverningar och plankan 1min x 3. Nu är kroppen helt slut! Just nu känner jag mig superduper taggad att ta tag i kost och träning igen. Inget kan överträffa känslan efter ett träningspass! Det värsta är bara att denna motivation kan försvinna över natten. Kom igen nu. Jag vet att jag kan hålla detta, behöver bara vilja det tillräckligt mycket! Andra kan klara det, så varför skulle jag kunna det??

 

Long time no see. Började med en dålig dag. Därefter en heldag på jobbet. Och nästa dag med. Igår hade jag lite "pappatid", något som händer någon gång varannat år så det var supermysigt. Idag spenderade jag förmiddagen på jobbet och eftermiddagEN i frisörstolen. När jag kom hem hamnade jag direkt i sängen. Märkligt? Och nöjdare kunde jag inte ha varit. Fick bort 1,5dm hår och en sjukt fin färg. Koppar som jag mer skulle beskriva som röd/orange eftersom den nästan lyser i solljuset. Så sjukt härligt med förändring! Visar er i någon outfitbild på måndag. Idag är jag död. Ska laga till lite kyckling och sedan slänga mig framför tvn. Imorgon är det jobbdag! 

 

Tisdag. Härliga tisdag. Började med sovmorgon och lyxfrukost. Fixade mig, och hann med några ärenden innan jag satte mig på Fräcka fröken med saknade vänner. Något som inte inträffar allt för ofta, då aldeless för många timmar spenderas på jobbet. Så underbart, och så mycket att prata om. Var nästan två år sedan jag såg Roffi. Studenten. Helt sinnessjukt hur fort tiden går... Och att ta igen två år på mindre än tre timmar var helt klart en utmaning. 

 

 Min eftermiddag och kväll spenderades på jobbet!

Frånvarande helg. Mycket jobb, och den överiga tiden spenderade jag med familjern (lördagkvällen med andra ord). Även igår blev det jobb hela dagen lång och kvällen/natten spenderades på sjukan. Jag kan få som ett visst tryck över bröstet. Något som jag har fått vid vissa tillfällen flera år tillbaka. Under gårdagens jobbpass fanns det där, och efter nio timmars smärta bestämde jag mig för att åka in. Det jag egentligen hoppades på var att de skulle kunna ge mig någon tablett så det släppte, men istället blev jag satt i en väntsal i nästan två timmar. Och efter den tiden hade smärtan i stort sätt släppt. Ganska onödigt. Ekg visade ingenting, så jag är inte döende. Ganska onödigt besök måste jag säga. Det enda de kunde erbjuda var iprem. Det var ca tre år sedan den värktabletten slutade funka på mig. Haha. Så vid nästa bröstbesvär får man väl helt enkelt stå ut.