STUCK
Dagar som dessa behöver inte finnas. Finns inget värre. Att känna att man inte riktigt kommer igång med någonting. Och så har vi alla dessa miljoner tankar som poppar upp. Känns som tiden stannar upp och man inser saker. Fastnat är nog rätt ord. Väntar på att något ska hända och under tiden bara är. Man bara existerar. Väntar. På vad? Hur lång tid ska det ta innan man inser att ingenting händer av sigsjälv? Ta reda på vad du vill. När du vet det, ser du till att det blir så. Inte så svårt, eller hur?
Kommentarer
Trackback
